Bakgrund: Det finns en dold arena i skolan som är outforskad och som fångat vårt intressetill denna studie. Studien ger även kunskaper till all personal inom skolan som på något sättbemöter eleverna. Vi har valt att utgå ifrån elevernas perspektiv där elever från årskurs 1 och2 deltagit för att bidra med sina tankar. Vi har studerat detta utifrån ett fenomenologisktperspektiv. Eftersom det saknas tidigare forskning inom området har vi kompletterat medforskning kring socialt samspel och konflikter vilket är något som ständigt förekommer påden dolda arenan.Sökord: Sökorden vi har använt var dolda platser i skolan, gömda platser i skolan, när ingenvuxen ser i skolan, utan att pedagog/personal ser, egen tid, rum i skolan, pedagogersnärvaro/frånvaro.Syfte: Vårt syfte med undersökningen var att se om det finns en dold arena och hur denupplevs av eleverna i skolan.Metod: Vi har valt att använda oss av intervjuer utifrån en fenomenologisk grundtankeeftersom vi vill undersöka elevernas upplevelser kring den dolda arenan.

KORTFATTAD SAMMANFATTNINGEn av de grundläggande faktorerna för kommunen i sin bostadsplanering är dess demografiska utveckling. Uppsatsens syfte är att kartlägga Södertälje kommuns nybyggnation av antalet bostäder åren 2000 till och med 2006 samt att utforska hur Södertälje kommuns bostadsplanering beaktar den demografiska utvecklingen. Jag svarar även på frågan: Planerar kommunen för de som bor där eller för dem de vill ska bo där? I metoden för att nå syftet och svara på frågeställningen har jag använt mig av kartor, diagram och textanalys. Mina huvudsakliga källor är statistik insamlad genom Statistiska centralbyrån och kommunen samt dokument som rör kommunens bostadsplanering.

Jag har valt ut 12 st. av de bostadsprojekt som jag arbetat med under de senaste tjugo åren. För dessa projekt gäller att jag som arkitekt har haft ett huvudansvar för hela projektet eller delar av det. Jag inleder min text med reflektioner kring några aspekter som styrt mitt arbete och som gäller för alla de 12 projekten. Jag avslutar med en kort beskrivning av de valda projekten, ett för ett.

Detta är en kvantitativ studie som syftar till att analysera på vilket sätt markvärden styr markanvändning i Stockholms stad med fokus på bostäder som planeras med upplåtelseformerna hyresrätt och bostadsrätt, samt om den rumsliga fördelningen av markanvisningarna är kopplade till markpriser. Studien vill även till viss del titta på sambandet mellan markpriser, attraktivitet och upplåtelseformer, samt diskutera vilka effekter höga markpriser kan få med hjälp av bland annat markvärdesteori. Huvudfrågan är: På vilket sätt påverkar markvärden i Stockholm planeringen av byggandet av hyresrätter och bostadsrätter? Resultatet visar att det markanvisas ungefär hälften bostadsrätter och hälften hyresrätter, som är tillgängliga för alla. Resultatet varierar, men min sammanfattade bedömning är att hyresrätten inte blir åsidosatt till förmån för bostadsrätten på grund av höga markvärden, även om det i vissa fall går att skönja tendenser till att man föredrar att markanvisa bostadsrätter där markvärdet är högt och marken attraktiv..

Unga barnfamiljer styr inte längre per automatik kosan mot förorterna, istället väljer allt fler att stanna inne i staden. Detta är inte nödvändigtvis ett val av tvång, utan ett val av livsstil. Antalet barn som bor innanför tullarna i Stockholms stad har ökat med 150 procent sedan 70-talet och idag ökar antalet barn i Sveriges samtliga storstäder. JM som är en av nordens ledande projektutvecklare av bostäder och bostadsområden, har som ambition att skapa utvecklade boendeförhållanden även för barnfamiljer i stadsmiljö.Arbetsprocessen i examensarbetet är designad för att studera och utvärdera, hur en bostad för barnfamiljer egentligen bör se ut, vilka egenskaper och kvaliteter som är viktiga samt vad som saknas i dagens bostadsplanering. Arbetsprocessens förstudie innebar att kunskap och information, angående barnfamiljer i stadsmiljö samt bostadsplaneringens mätbara och omätbara värden, inhämtades och omvandlades tillsammans med författarens och JM:s tankar till ett antal designparametrar.

Elmarknaden i Sverige som sedan början av 1900-talet varit kontrollerad av staten avreglerades 1996 och öppnade för en fri konkurrens för handel med elektricitet. Negativ kritik har under de senaste åren riktats mot energibolagen där bland annat kundernas missnöje över höga priser och dålig kundservice uttryckts. Vid en avreglering kan problem uppstå då organisationen vuxit fram ur ett tänkande baserat på en monopolmarknad istället för på en konkurrensutsatt marknad. Konkurrensen och kundernas missnöje har medfört att energibolagen varit tvungna att internt ändra och anpassa sitt arbete efter marknaden och kunden. Syftet med uppsatsen är öka förståelsen för den interna kommunikationens betydelse för företag i omvandling mot en mer kund- och marknadsorienterad organisation.

The aim of this Master?s thesis is to research how the Göteborg City Museum places their organization in a context of culture policies andmuseology.The discursive analysis constitutes the methodical frame for this thesis. According to the analysis of this thesis, since an increasing influence of a market-­oriented discourse, an antagonism between a sociological pathos and a market-­oriented instrumentality seems to be the major theoretical clash at the museum. Inside the organization though, the personnel lacks broader insights concerning these theoretical conflicts, but the stressed economic situation creates no room for further theorization. There is a risk to get caught in a market-oriented discourse where there is no time to reflect on the effects of the discourse because of the lack of time that the discourse itself generates.

Norsholm kan beskrivas som en bostadsort i ett lugnt och unikt läge vid sjön Roxen och Göta kanal som på sommaren lever upp i och med omfattande turisttrafik på kanalen, vilket även lockar besökande på land. Det lilla samhället präglas av småskalighet men har närhet till en stor bostads-, studie- och arbetsmarknad. Inom regionen vill kommunerna i framtiden genom bra kommunikationer knyta samman redan etablerade orter som ett alternativ till att bygga ut nya förortsområden och i detta sammanhang nämns Norsholm som en potentiell utvecklingsort. Södra stambanan skär idag genom samhället, men tågen stannar inte här. Om Ostlänken blir verklighet, som innebär att Södra stambanan kan öppnas upp för pendeltågstrafik, skulle Norsholm kunna få en egen pendeltågsstation med täta avgångar inom regionen.

Norsholm kan beskrivas som en bostadsort i ett lugnt och unikt läge vid sjön Roxen och Göta kanal som på sommaren lever upp i och med omfattande turisttrafik på kanalen, vilket även lockar besökande på land. Det lilla samhället präglas av småskalighet men har närhet till en stor bostads-, studie- och arbetsmarknad. Inom regionen vill kommunerna i framtiden genom bra kommunikationer knyta samman redan etablerade orter som ett alternativ till att bygga ut nya förortsområden och i detta sammanhang nämns Norsholm som en potentiell utvecklingsort. Södra stambanan skär idag genom samhället, men tågen stannar inte här. Om Ostlänken blir verklighet, som innebär att Södra stambanan kan öppnas upp för pendeltågstrafik, skulle Norsholm kunna få en egen pendeltågsstation med täta avgångar inom regionen. Flera viktiga planeringsfrågor aktualiseras beträffande Norsholms framtid, men den viktigaste är var och hur en expansion av orten kan ske, vilket föranleder en strategi som kan formuleras genom ett program..

Uppsatsen behandlar småföretags användning av finansiella bootstrappingmetoder. Dessa metoder är alternativ finansiering till traditionella externa medel som erbjuds på marknaden, exempelvis bankmedel och riskkapital. De finansiella bootstrappingmetoderna kan härröras till kategorier av resursanskaffning, vilka är marknadsorienterad resursanskaffning (exempelvis erhålla bidrag), internorienterad resursanskaffning (exempelvis hålla inne ägarens lön) och socialorienterad resursanskaffning (exempelvis låna utrustning av affärsbekanta). I teorin beskrivs faktorer som påverkar användningen av finansiella bootstrappingmetoder. Dessa är sammanställda i en analysmodell.

Vår planet har sedan länge varit överbefolkad och fått utstå människors ständigabehov av att exploatera nya områden. Vi blir hela tiden fler och stora städer behöverständigt nya lösningar för bostäder och trafik. Men hur ska man kunna planera ettområde och ta hänsyn till naturen och dess naturliga former, för att skapa ett områdedär bostäder, trafik och natur samspelar?I denna rapport kan man följa hur ett arbete fortskridit med att planera ett område i Monterrey, Mexico. Området kommer att planeras så att det kan bidra till enförbättrad bostadssituation i staden eftersom bristen på bostäder är stor.

Vinmarknaden av idag präglas av allt tuffare konkurrens, och går från att ha varit traditionsbunden mot att bli mer och mer marknadsorienterad. Det går att se trender i att flaska och förslutning vid sidan av etikett börjat användas allt mer som marknadsföringsredskap.Denna studie avser belysa betydelsen av själva flaskan, genom att specialstudera tre flaskattribut: flaskans färg, form och vikt. Vinflaskans attribut undersöks avseende hur de används, eller kan användas, i marknadsföringssyfte för att påverka kundens preferens vid val av vin. Marknadsföringsaspekten begränsas till att behandla främst produktdifferentiering.Metoden för denna studie är i form av en litteraturstudie av fyra vetenskapliga artiklar.Resultatet uppvisar viss betydelse av flaskform, flaskfärg och flaskvikt för konsumenters preferens, men att dessa tenderar att vara underordnade andra attribut. Differentierande formgivning kan påvisas påverka konsumenter positivt, oavsett attribut.I diskussionen finner denna studie tydliga samband mellan hur produktdifferentiering som marknadsföringsstrategi beskrivs i litteraturen och hur vinkonsumenters preferensbeteende beskrivs i empirin, vilket leder till slutsatsen att strategierna har kundpåverkan.

Syftet med denna uppsats är att undersöka regeringens motiv till en föreslagen marknadsorienterad reform av primärvården, vårdval i Sverige. Genom en analys av över tjugo texter från den offentliga diskussionen om vårdval, nationellt och i landstingen Halland, Stockholm och Skåne där vårdvalsmodeller är initierade, ges läsaren inblick i en pågående reformprocess. Centrala aktörer, den politiska majoriteten och oppositionen, läkare och akademiker, finns representerade i analysen eftersom det krävs en bred ansats med inte bara regeringens texter utan även andra aktörers röster för att förstå motiven till reformen.Tre teoretiska perspektiv med kompletterande förslag till varför förändring sker används i analysen. Två från nyinstitutionell teori, ett symbolperspektiv och ett verktygsperspektiv, samt ett maktperspektiv.En rationell diskussion dominerar de analyserade texterna där reformen är ett verktyg för att nå resultat, som att öka besöken i primärvården och att skapa konkurrens mellan vårdgivare. Med symbolperspektivet föreslås ideologiskt förändringstryck eller strävan efter legitimitet vara de drivande motiven.

Uppsatsen syftar till att studera hur gymnasieskolor profilerar sig genom marknadsföring. Detta tillämpas genom en diskursanalytisk studie av sex gymnasieskolor, som alla tillgodoser det Samhällsvetenskapliga programmet, belägna i Uppsala kommun. Av den marknadsföring som funnits tillgänglig har urvalet begränsats till respektive skolas hemsida. Resultatet visar på ett samband mellan hur skolorna talar om utbildning och elev. Det centrala för detta samband är hur eleven, genom skolornas marknadsföring, konstrueras som en konsument av utbildning.

Tack vare tekniska och medicinska framsteg kan idag mycket av den vård som ges på sjukhus och vårdinrättningar tillgodoses i det egna hemmet. Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv är detta en fördel eftersom vård i hemmet är betydligt billigare än en likvärdig behandling med sängplats på sjukhus. Allt eftersom vårdtyngden ökar i hemmen har det visat sig att belastningsskadorna hos den personal som utför arbetet ökat. Omvårdnadspersonal inom hemtjänsten är nu den yrkesgrupp som står för flest arbetsskador i Sverige. Orsaken är att dagens bostäder inte är anpassade för vård av svårt sjuka och funktionsnedsatta i hemmen.